Spanska La Palma, en legendarisk ursprungsbeteckning, känd för sin Malvasir och Teaviner

July 13, 2010

La Palma är den västligaste av Kanarieöarna. Ett litet vinproducerande område med en lång tradition; den bergiga topografin och den vulkaniska jorden gör den alldeles speciellt lämpad för vinodling. En ursprungsbeteckning som föll i glömska men som fick status som D.O. 1994, till stor del med tanke på dess viner, söt Malvasir och Tea som lagras i kanariska tallfat istället för ekfat.

Historien går tillbaka till 1505 då de första stockarna planteras på ön av ”Conquistadores”. Vinet fick snabbt stjärnstatus vid de utländska hoven där man såg till att ha Malvasir på lager. Ett vin omtalat av Shakespeare och Lord Byron m.fl. Under 1800-talet drabbades man dessvärre av mögelsjukdomar. På 1900-talet, runt 50-talet, började öborna odla bananer och många vingårdar övergavs. Men på 90-talet, när man erkändes som Ursprungsbeteckning (D.O.) satte produktionen fart igen. Övergivna gårdar sattes i ordning och nya stockar planterades och kulmen kom 2010 när man tog hem medaljer vid flera internationella tävlingar.

C:a 800 hektar är uppodlade och de kan delas in i tre underområden: Fuencaliente, Hoyo de Mazo och den norra regionen. Totalt finns där 17 bodegor. Lotterna ligger på oregelbunden mark och ger små skördar som inte är lämpade för maskiner. De ligger ofta på sluttningar med terrasser byggda av sten och som rundar nästan hela ön. Historien visar att man har använt de magraste jordarna till vinodling och de bättre till säd och potatis etc.  La Palma slapp phylloxera epedemin och man törs säga att en stor del av stockarna är över 40 år gamla.

Vintyperna man framställer är röda, vita och rosé, men man talar helst om Malvasir och det inhemska Teavinet.

De vita vinerna görs av Listán Blanco, Bujariego, Albillo m.fl. och är väldigt aromatiska. Rosévinerna görs av Negramoll till största delen och de röda är också gjorda av Negramoll men även av Prieto Almuñeco och de blir rubinröda med en dragning till violett.

Teaviner görs av Negramoll och Albillo och lagras i tunnor av kanarisk tall vilket ger dem en retsinerad smak.

Söta viner görs av Sabro, Gual, Verdello och främst av Malvasía.

Vinstockarna som har planterats i La Palma kännetecknas av att de är väldig långlivade. Malvasir görs av övermogna druvor som skördas sent. Sockerkoncentationen kan gå över 45 gram/liter och alkoholhalten blir stor. Det är ett utmärkt dessertvin även om det gör sig bra på egen hand. Man kombinerar ny teknik med traditionella metoder för att få ett så rent vin som möjligt, utan tillsatt jäst, etylalkohol eller koncentrerad must.

Läs hela reportaget, på engelska, på www.winesfromspain.com